Idébank för uppsatsskribenter

Stockholmia forskning och förlag kontaktade ett 40-tal arkiv, bibliotek och museer för att få hjälp med att bygga upp en idébank för uppsatsskribenter med hänvisning till källmaterial på respektive institution. Vi kommer successivt redovisa de tips, förslag och idéer som kommer in.

Armémuseum

Ämne: Stockholm som regementsstad

Beskrivning: Under åren 2011 – 2014 drev Armémuseum insamlings- och forskningsprojektet ”Lumpen – identitet och materiella minnen” som en konsekvens av att den allmänna (manliga) värnplikten avskaffades från juli 2010. Projektet genomfördes i samarbete med ett tiotal etnologer, historiker och sociologer knutna till ett antal olika universitet och högskolor och syftade till att samla ett forskningsbart källmaterial som kunde ge ny kunskap om värnpliktens historia. Framförallt var ambitionen att ta reda på mer om hur lumpen hade upplevts av de som genomfört den och vilka minnen som fanns kopplade till de militära föremål som finns sparade i Armémuseums samlingar.

Källmaterial: Projektet resulterade i ett mycket stort källmaterial i form av 27 transkriberade djupintervjuer, omkring 2200 enkätsvar samt dagböcker, fotoalbum, brevsamlingar och minnesanteckningar från mer än 200 personer. Materialet som helhet speglar hela perioden av allmän värnplikt (1901 – 2010) på olika platser över hela Sverige. Det är dock möjligt att söka fram och välja ut sådant källmaterial som rör värnpliktstjänstgöring på de Stockholmsbaserade regementena och ställa en rad olika frågor. En tänkbar fråga skulle kunna vara hur Stockholm har upplevts och beskrivits som regementsstad av uppgiftslämnarna. I källmaterialet finns bland annat opublicerade memoarer som beskriver livet som värnpliktig på Skeppsholmen 1923, dagböcker från värnpliktiga på Stockholms artilleriregemente och Svea Livgarde under andra världskriget, samt ett stort antal fotografier.

Brandförsäkringsverkets stiftelse för bebyggelsehistorisk forskning

brandverket.se finns information om Brandförsäkringsverkets stiftelse för bebyggelsehistorisk forskning. Där finns vårt digitaliserade arkiv (som fysiskt sedan finns i Ulvsunda hos Centrum för Näringslivshistoria, och således lätt åtkomligt för forskare i Stockholmsområdet).

På hemsidan finns också information om vår anslags- och stipendieverksamhet för den som vill göra mer ambitiösa forskningsinsatser på det bebyggelsehistoriska området.

Dock hade Brandverket inte så mycket verksamhet i städerna (inte heller Stockholm), då det hade sin grund i Gustav III:s Allmänna brandförsäkringsverk för byggnader å landet. Men i Stockholms nära omgivningar finns en hel del.

Riksarkivet

Riksarkivet består av ett mycket stort och brett bestånd av arkivhandlingar från medeltiden och fram till nutid. Det finns goda möjligheter att via Riksarkivets hemsida orientera sig i beståndet, exempelvis genom Nationella arkivdatabasen, se https://sok.riksarkivet.se/. Riksarkivet erbjuder också en mängd vägledande texter av olika slag, från enklare informationsblad till arkivguider.

Tekniska museet

1. Arkivmaterial från projektet ”Från matematikmaskin till IT”. Tekniska museet ingick under åren 2005-2009 i ett forskningsprojekt med syfte att dokumentera svensk datorhistoria och hur vårt samhälle kom att digitaliseras. Hur förändrades arbetslivet när datorer började användas på arbetsplatserna runt omkring i Sverige?

2. ”Kontorsfolket”. Handlingar rörande "Det moderna kontoret" 1929, Stockholm, F2172. Även titta på faktorer som kontorsmöbler, ergonomi och kontorsteknik på kontoret?

3. Järnvägspersonal i arbete; rallare. Finns ett stort bildmaterial.

4. Tillverkning av torvströ. Bilder från arbetet på en svensk torvmosse. Finns rörligt material. Arkivmaterial: F205 Handlingar rörande torvindustri, allmänt.

5. Arbetsskyddsstyrelsens arbete som ansvar för arbetarskyddsfrågor bl.a. inspektion av arbetsmiljö. Arkivmaterial och bildmaterial.

6. Arbetslivet skildrat i Bygge och Bo-utställningarna.

7. Hur var arbetet som telefonist? Straffliggaren (arkivkod TEMH-F1-166.1) och diverse minnesberättelser från telefonister, dagbok från en telefonist på Uddevalla telefonstation.

8. Album från Stockholmstelefonisterna. Det arbete som utlandstelefonisterna utförde under andra världskriget fyllde en viktig funktion och var strängt sekretessbelagt. Utlandstelefonisterna fick trots detta ändå kontakt med kollegor utanför landets gränser. Stockholmstelefonisterna arbetade på Jakobsbergsgatan 22 och skickade nödpaket och brevväxlade med andra telefonister runtom i Europa. Albumet består av personliga brev, vykort, vackra teckningar och verser. I materialet skildras vardagen, livet som växeltelefonist, misären i kriget och under efterkrigstiden och hur kvinnorna hjälptes åt och skickade förnödenheter. Breven skildrar hur kvinnor ber sina medsystrar om nödpaket med bland annat hygienartiklar, kläder och vinterskor för att skydda sig mot kyla i sönderbombade hus och glädjen när nödpaketen packas upp.

9. Hur har Tekniska museet skildrat arbetslivet? Arkiv: Tekniska museets ämbetsarkiv.

10. Dataspel, dataspelsindustrin som professionaliseras. Material finns i det pågående projektet Dataspelens världar.

11. Arbetet inom pappersindustrin. Arkiv: Handlingar rörande Svenska Pappersbyrån, Wilhelm Müntzings arkiv, samt arkivmaterial från diverse olika pappersbruk.

12. Arbetet i gruvan. Bild- och arkivmaterial finns.

13. Studie av arbetslivet såsom det skildras i "Vallonblod", sägner och berättelser ur vallonernas liv”, av J.A. de Faire.

14. Arbetet inom glasindustrin. Bild- och arkivmaterial finns.

15. Arbetet på garverier. Bild- och arkivmaterial finns.

16. Hur har industrier arbetat med förmåner av olika slag?

17. Arbetet som tråddansare. Telehistoria. Finns ett fint bildmaterial.

18. Arbetet på ett tryckeri. Bild- och arkivmaterial finns.

19. Solcellsforskning, Solibro. Dokumentation vid Ångströmlaboratoriet. Hur industrialiseras universitetsforskning?

20. Kvinnlig arbetskraft under andra världskriget.

21. Skogsindustrin. Bild- och arkivmaterial finns.

22. Barnarbete.

23. Handlingar om Elfrida Andrée som blev Sveriges första kvinnliga telegrafist 1865.

24. Beklädnadsindustrins historia. Bild- och arkivmaterial finns.

25. Hur har RUT och ROT förändrat arbetsliv och yrkeslivet?

26. Hemdatoreformen - inverkan på arbetlivet?

27. Fotografens arbete. Se hur teknikskiftet mellan analog och digital teknik har påverkat arbetet.

28. Dokumentation av distansarbete.

29. Friåret - hur påverkades arbetlivet?

30. Electrolux-dokumentation. Se på själva innovationsprocessen.