Efter jämnt åttio år i Stockholms och söderbornas tjänst ska Medborgarhuset snart få den grundliga beskrivning det förtjänar.
Drygt ett sekel av stadens liv utgör fonden för denna skildring, från idén 1917 till återinvigningen 2019. Historiskt underlag hämtas ur kommunala handlingar, forskning, populärvetenskapliga källor, facktext och nyhetsmedia. Två av dem som i samtalsform tillför analytiska perspektiv från tidigt 1900-tal och framåt är historieprofessor emerita Yvonne Hirdman och f kulturministern Bengt Göransson. Ämnen som färgar berättelsen är kampen för allmän och lika rösträtt, kvinnokampen och folkhemsbygget, demokratins införande och parlamentarismens genombrott, framväxten av folkbildning och folkhälsa, mötet mellan klassicism och funkis, Södermalms positionering från inaktuell till allmänt uppskattad lokalisering.
Husets nutidshistoria levandegörs i ett stort antal intervjuer med engagerade människor från de vitt skilda verksamheterna: bad, bibliotek, möteslokaler, barnteater, vuxenstudier, konserter, pensionärsdans, matställen.
I ett framtidsavsnitt anknyter författaren till brandtalarna från förr: Elise Ottesen-Jensen, Alva Myrdal, Israel Holmgrem ... Hon konstaterar att husets inriktning visserligen är sig lik från när idén presenterades år 1917: ett engagemang för kropp, själ och bildning. I en ny digitalt präglad tid ställer Hasselrot ändå frågor till stadens ansvariga, till de involverade arkitekterna och till framtidsforskare med inriktning på framtidens mötesplatser:
Ska tvåtusentalets Medborgarhus lyckas blåsa nytt liv i idén om levande personliga möten – med sin nya gemensamma entré, sin nya ingång från T-banan och de nya ytorna för spontan kontakt?
Ett stort material av gamla och nya bilder berikar framställningen.
Astrid Hasselrot är författare och forskningsinformatör.