Ny bok om kvinnors politiska inflytande under en föga utforskad historisk period
Projektet innebär ett nytt forskningsmässigt avstamp kring Stockholm under dess förmodade stagnationsperiod, mindre utforskat än det gustavianska 1700-talet eller det senare 1800-talets kraftiga urbana omvandling. Monografin är en syntes utifrån primärkällor och state of the art som har utförts inom ramen för ett VR-projekt och tidigare diskuterats i form av vetenskapliga artiklar. Stipendiet ger utrymme för My Hellsing att under ett år fördjupa, komplettera och kommunicera dessa resultat på ett lättfattligt och överskådligt sätt. Ambitionen är att författa ett referensverk som kan vara till glädje såväl för en Stockholmsintresserad allmänhet, som studenter och forskare. Denna forskningskommunicerande uppgift faller utanför ramen för de ordinarie anslagsgivarnas budgetar, men är relevant för att nya forskningsresultat ska komma allmänheten till del.
Bokens disposition
Boken innehåller tre empiriska delar, vardera om perioden 1770–1790, 1790–1810 och 1810–30. Varje del följer ungefär regeringsperioder, då politiken och sällskapslivet i de flesta fall fick en ny riktning. Monografins kronologiska upplägg åskådliggör brott och kontinuitet och underlättar samtidigt för den läsare som vill koncentrera sig på en särskild period. Inledningskapitlet sammanfattar bokens viktigaste resultat och generella begrepp utifrån en kortfattad resonerande forskningsöversikt. Här ges även utblickar som situerar Stockholm och dess politiska sällskapsliv vid den här tiden i ett internationellt sammanhang. Inledningen följs av ett bakgrundskapitel som konkret presenterar Stockholm och studiens huvudpersoner, innan de undersökande avsnitten tar vid. I ett slutkapitel rekapituleras bokens viktigaste vetenskapliga bidrag. Brödtexten kompletteras av index, personregister, litteraturförteckning, kartor och ett rikt illustrationsmaterial.
Historia ”framlänges”
Den vetenskapliga förnyelsen i denna monografi består i sättet att generalisera politiska idéer och praktiker utifrån läsningen av primärkällor. Empirin som ligger till grund för denna studie har delvis tidigare förekommit i forskningen, men senast under 1900-talets första hälft då historieskrivningens mål och inriktning såg annorlunda ut. Den politiska historiografin fokuserade på detaljerade händelsekedjor kring regenter och deras manliga rådgivare. Kvinnliga och informella aktörers inflytande kunde visserligen observeras på marginalen, men var inte styrande i framställningen. I denna monografi sätts Stockholm in i ett internationellt sammanhang utifrån vår tids frågor, för att visa hur Stockholm fungerade i egenskap av europeisk stad och rikets huvudstad, och hur kvinnor och män – framförallt ur de högre skikten – kunde agera politiskt här. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det politiska livet var inbäddat i en väv av sociala strukturer och kulturella uttryck. Sällskapsliv och representation var nödvändiga komponenter i elitens maktutövning. Ett överdådigt middagsbord speglade en persons status, vilket i sin tur gav politisk legitimitet. Politiska aktörer av båda könen agerade både utifrån personlig vinning och politisk nytta, mellan formella och informella politiska strukturer.
Metod
Metodologiskt utgår My Hellsing från aktörers erfarenheter och (uttryckta) upplevelser genom ett mikrohistoriskt angreppssätt. Ambitionen är att skriva historia ”framlänges”, med uppmärksamhet på dolda konflikter och händelser som var viktiga i samtiden men sedan sorterades bort ur det allmänna nationella historiemedvetandet, kanske för att de inte passade in i det teleologiska slutmålet om ett modernt demokratiskt Sverige som enligt My Hellsing finns implicit i politiska synteser.
Politiska konfliktytor, aktörer och arenor
Titeln Revolutionen som uteblev antyder att perioden var långt mer turbulent än vad tidigare forskning har gjort gällande. Monografin struktureras kring politiska konfliktytor (ideologiska och personliga), aktörer och arenor. Aktörerna är medlemmar av kungafamiljen och hovet, demimonder, diplomater och svenskar ur adeln och borgerskapet som har lämnat efter sig korrespondens, dagböcker och reseberättelser som dokumenterar sällskapslivet i Stockholm. Spion- och polisrapporter ger därtill en övergripande förståelse för hur Stockholm fungerade som social och politisk arena. Därutöver ingår nedslag i pressen, där annonsmaterial belyser nöjesutbudet och indexsökningar förekomsten av och innebörden i politiskt laddade samtida begrepp som ”frihet” och ”jakobin”.
Arenorna är av tre slag. Den första kategorin är det sociala liv som skedde i hovets regi, och ofta inom palatsens väggar: baler, audienser och bjudningar. Den andra typen av umgänge var de mondäna träffpunkter i staden som var mötesplatser potentiellt på lika villkor mellan hov, adel och borgerskap. Detta skedde i parker som Kungsträdgården, på Stockholms teatrar och Operan, på (herr)klubbar och i elitens hem. Den sista typen av umgänge var det socialt breddade umgänge som skedde på gator och torg, värdshus och kaffehus. Dessa platser spelade en central roll för elitens ”rekrytering” eller mobilisering av lägre skikt, i synnerhet vid exceptionella händelser som gatuvåld, tumult och uppror. Stockholms urbana arenor analyseras samtidigt med hovet och händelser av rikspolitisk betydelse. Istället för att se ”hov” och ”stad” som två poler, där staden, dvs. borgerskapet, fick allt större inflytande på bekostnad av kungamakten/hovet, observeras de som två grupper i ständig förhandling och med många överlappningar. Elitens politiska liv fokuserar med nödvändighet på hovet, som ännu var omöjligt att kringgå för en person med politiska ambitioner.
Genom att integrera stadslivet i Stockholm får My Hellsing emellertid en komponent att mäta hovets makt mot, och kan därmed pröva den generella teorin om den borgerliga offentlighetens framväxt under den här perioden. Stockholm får i denna monografi illustrera ett internationellt vedertaget, men i själva verket sällan empiriskt belagt fenomen, nämligen det om kvinnors förändrade möjligheter till politiskt inflytande under 1800-talet.