Två flickor i fotoateljé med varsin docka i famnen.
Foto: Mimmi Gustafsson. Två flickor med dockor. Fotot taget 1915–1916.

Stadens ansikten

Projektet Stadens ansikten. Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1880–1930 har i hård konkurrens beviljats 12 091 000 kronor i bidrag från Vetenskapsrådet för digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar.

Projektet

Stadens ansikten. Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1880–1930 kommer historiska fotografiska porträtt att kopplas samman med historisk-biografiska data på sätt som bryter ny mark inom flera forskningsfält. Syftet är att skapa nya möjligheter för att tillgängliggöra, berika, beforska och pedagogiskt förklara visuell kultur och sociala strukturer under en period av intensiv urbanisering. I projektet samverkar Stadsmuseet och Stadsarkivet med forskare från Stockholms universitet och Uppsala universitet. Projektet beräknas löpa över fem år. Det förvaltas av Stadsmuseet och leds av museets forskningschef Rebecka Lennartsson.

Porträtt och biografiska data kopplas samman

Stadens ansikten syftar till att tillgängliggöra och knyta samman två viktiga källor som berättar om stadens moderna historia; dels Stockholms stadsmuseums omfattande samlingar av historiska fotografiska porträtt från omkring 1860 till 1930, dels Stockholms stadsarkivs databas Rotemansarkivet med sex miljoner personuppgifter fördelade på 1,5 miljoner individer folkbokförda i Stockholm mellan 1878 och 1926.

Porträttsamlingen omfattar omkring 400 000 fotografier från olika ateljéer i Stockholm. Många porträtt har namn och ibland adresser bifogade. Samlingen är okänd för de flesta. Den är också skör och behöver både inventeras och vårdas. En mycket liten del av samlingen är digitaliserad. Inom projektet inventeras och förtecknas hela porträttsamlingen så att den kan göras känd och sökbar för en bred allmänhet. Här finns foton med koppling till många nu levande svenskar. En del av dem var tidens kändisar från scener och skvallerkrönikor. Andra var helt vanliga stockholmare från alla samhällsklasser. Porträttfotografer användes ibland också för att fotografera misstänkta kriminella. Omkring 40 000 porträtt ska digitaliseras. Samlingar från två ateljéer digitaliseras i sin helhet: Mimmi Gustafsson på Götgatan, 1890–1930, och Gösta och Ernest Florman på Regeringsgatan, 1871–1930. De kom från olika omständigheter och var verksamma i stadsdelar med olika karaktär och kundkrets. Därutöver väljs ett antal foton från varje porträttfotograf som finns representerad i samlingarna. Val sker utifrån mångfald för att göra rättvisa åt samlingarnas bredd.

De digitaliserade porträtten läggs ut på Digitala Stadsmuseet, och länkas därifrån till Rotemansarkivet. Rotemansarkivet täcker hela Stockholms stads geografiska område under aktuell tid. På så sätt kommer alla porträtt som har namn att kopplas till en biografi som kan följas bakåt och framåt i tid. Det skapar enorma möjligheter för både forskare, släktforskare och en bred allmänhet att hitta och knyta samman relevant information kring porträtten. Här tar vi också hjälp av ny teknik för att ytterligare berika materialet.

Ansiktsigenkänning

Ansiktsigenkänning är en digital teknik för att automatiskt identifiera eller verifiera en person utifrån en digital bild. Tekniken bygger ofta på algoritmer inom bildanalys. Idag används tekniken inom en mängd områden. I Stadens ansikten avser vi undersöka teknikens möjligheter på ett historiskt material. Genom att koppla andra material till projektet, som till exempel gruppfotografier på elever och studenter, kommer vi att kunna skapa identiteter även för oidentifierade personer, och finna samma människor på bilder från olika sammanhang och tillfällen. Ett mål är också att utveckla möjligheterna till interaktivitet och funktioner som tillåter användaren att bidra med kunskap. Med hjälp av fokusgrupper och löpande utvärderingar kommer sammanslagningens användbarhet för forskning, pedagogik och interaktivitet att löpande prövas. I en interaktiv karta som visar Stockholms förändring över tid prövas nya sätt att presentera materialet med hjälp av AR (förstärkt verklighet) och VR (virtuell verklighet), där fotografierna placeras i stadsmiljön på relevanta adresser och tidpunkter.

Delstudier kommer att undersöka den nya kunskap som sammanslagningen av samlingarna bidrar till. Porträttfotografierna sätts i delstudierna in i sitt historiska sammanhang. Att ta sitt porträtt blev populärt under en period av stark urbanisering i Sverige, då det blev viktigt att både synas och smälta in i den växande staden. Vi forskar på vad bilderna kan berätta om människors identitetsskapande i ett Stockholm under stark omvandling. Den nya tekniken kunde också användas som ett redskap för ordningsmakten. Att fotografera brottslingar blev ett sätt att hålla dem under kontroll. I synnerhet kvinnligt lösdriveri och prostitution beskrevs som ett samhällsproblem som drabbade staden.

Medverkande forskare och experter

Arbetet bygger på nära samverkan mellan forskare och kulturarvsinstitutionernas experter. Projektet utförs av en forskare i historia specialiserad på stora befolkningsdatabaser och arkiv, en forskare i data- och systemvetenskap specialiserad på face recognition, text recognition och datalänkning samt forskare i etnologi, konstvetenskap och modevetenskap och bildarkivexperter från Stadsmuseet i Stockholm och Stockholms stadsarkiv.

Projektledare: Fil dr, docent Rebecka Lennartsson, Stadsmuseet i Stockholm
Fil dr Mats Hayen, Stockholms stadsarkiv
Fil dr, docent Anders Hast, Uppsala universitet
Fil dr, professor Klas Nyberg, Stockholms universitet
Fil dr Magnus Bremmer, Stockholms universitet
Fil dr, professor Anna Dahlgren, Stockholms universitet
Expert på fotohistoria, Ann-Sofie Forsmark, Stockholms stadsarkiv
Chef för samlingarna, Johanna Karlsson, Stockholms stadsmuseum
Expert på Stockholms historiska kartor, Axel von Matern

Projektgrupp och referensgrupp

Projektgruppen är sammansatt av projektets forskare och experter samt representanter från anslutna kulturarvsinstitutioner. I projektets referensgrupp medverkar:

Professor Heiko Droste, Stads- och kommunhistoriska institutet, Stockholms universitet.
Docent Kurt Luther, Computer Science and History at Virginia Tech, Washington.
Professor Solfrid Söderlind , Lunds universitet.
Elisabeth Boogh, Stockholms länsmuseum.
Eva Dahlman, fotohistorisk expert. 

Berikade samlingar, tillgängliggjort material, nydanande former

Projektets övergripande syfte är att skapa nya möjligheter för att tillgängliggöra, berika, beforska och pedagogiskt förklara visuell kultur och sociala strukturer under en period av intensiv urbanisering. Sammanställningen av historiska fotografiska porträtt med historisk biografisk data av det här slaget är unik i sitt slag i världen och kommer bryta ny mark inom flera olika forskningsfält. Den teknik och de tillämpningar som detta projekt utmynnar i kommer att vara av mycket stor betydelse för andra kulturinstitutioner med liknande bestånd av porträttfotografi och/eller registerdata. Det kommer också att engagera företrädare för kulturarvssektorn i samarbete med utövande forskare inom flera olika discipliner och även pröva metoder för crowd sourcing av information rörande historiskt porträttfotografi och biografisk registerdata.

Att möjliggöra ökad samverkan med både civilsamhälle och akademi och tillvarata den kunskap som genereras vid användningen av arkivets och museets resurser är en central del i projektet. Detta stärker också arkivens och museernas roll som kunskapsuppbyggande institutioner, och ökar den digitala tillgången och användbarheten för allmänheten. Syftet är att öka värdet på den information som skapas genom interaktion mellan forskare, kulturarvsinstitutioner och allmänhet. Projektet redovisas i en antologi som kommer att finnas fritt digitalt tillgänglig, i vetenskapliga artiklar, en utställning och en konferens.

Summary

The aim of City Faces is to connect two collections of cultural heritage of great interest. Stockholm City Museum has 400 000 photographic portraits. Stockholm City Archives manages the unique, digitized population accounting system Rotemansarchive. We aim to inventory and list the portrait collection in its entirety. 40 000 photographs will be digitazed. Other photography collections is connected to the project. Computer-based face recognition will be developed and used to identify and connect the portrait collections to social data. The linking enriches the materials and creates unique opportunities for both micro historical and data-driven research. It will also provide opportunity for co-creating and sharing of knowledge. Further enrichment and visualization will be explored. In-depth sub-studies concerning visual culture, social structure, urban cultural history and time-geography is carried out. Results will be presented through peer-reviewed publications. In addition, the project will generate a cultural-historical exhibition and an international conference.The overall purpose is to create radically new possibilities to enrich, research and visualize the city's visual heritage and social structure during a period of intense urban development. The project is based on interdisciplinary research and collaboration with cultural heritage experts. The methods advanced will be applicable to other collections in museumsand archives.

Uppdaterad