Mottagare Stockholmiapriset

Stockholmiapriset har sedan 2009 delats ut till en vinnare som stod ut i konkurrensen tillsammans med flera välförtjänta hedersomnämnanden.

Stockholmiapriset 2018

Stockholmiapriset för 2018 tilldelades Johanna Lindgren för hennes masteruppsats När våld möttes med kärlek. Kön och nation efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017.

Johanna Lindgren har med sin ingående analys av TV-rapporteringen kring terrordådet i centrala Stockholm den 7 april 2017 visat hur de första dagarnas chockartade blandning av sorg och rädsla inverkade på nyhetsförmedling och debatter. Med teoretiska utgångspunkter i föreställningar om kön, nation och främlingskap visar hon hur ledande opinionsbildare under detta känsliga skede tvingades gå en svår balansgång mellan kärlek och samlande gemenskap å ena sidan och å andra sidan ett trygghetsskapande, fast och kompromisslöst försvar för demokrati och alla människors existensberättigande. Det spontana kärleksbudskap som spred sig bland allmänhet, mediapersoner och politiker skapade en kollektiv känsla av omsorg och gemenskap med offren för dådet och de yrkesmänniskor som gjorde stora insatser för att mildra och läka. Samtidigt fick det trygghetsskapande momentet ett hårdare inslag av känslogemenskap på nationens grund och av ”maskulina styrkemanifestationer” mot hot och våld. I författarens illustrativa formuleringskonst balanserades ”det kärleksfulla vi:et” mot risken för ”hot och utestängning” av de ”andra”.

Stockholmiapriset för 2018 på temat När historien möter samtiden tilldelades Kristoffer Agdahl och Amalia Engström för deras examensarbete Bredäng in Flux. Reshaping modernist spaces through contemporary planning.

Agdahl och Engström har med sin uppsats om moderna planeringsidéer i dagens Stockholm satt fokus på de ideologiska brytningar som idag präglar diskussionen kring modern stadsplanering kring öppna platser och tomma ytor. Genom en metodologiskt välorganiserad undersökning, där tankegångar hos stadens planerare och politiker möter befintliga planeringsdokument, visar författarna hur det framtida Skärholmen med Bredäng skapas i skärningspunkten mellan traditionell modernism och nyare tankar kring urbanism. Den stadsdel som nu befinner sig i omvandling formas efter idéer om urbana förtätade bebyggelsestrukturer, mångfald och flexibilitet, samt social och ekologisk hållbarhet. Uppsatsen är konsekvent genomförd, välorganiserad och välskriven. Den visar på ett insiktsfullt sätt hur lokal planering och övergripande ideologier kan mötas i en praktisk planeringsprocess. Agdahls och Engströms uppsats är också ett fint exempel på hur Stadsarkivets källmaterial kan användas för att belysa angelägna problem i Stockholms historia.

Tidigare mottagare

Tidigare mottagares uppsatser finns att ladda ner från Samfundets S:t Eriks dokumentarkiv.

Uppdaterad