Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia

Genom ett nära samarbete mellan ABM-institutioner och forskare ska projektet Bekönade rum bidra till kunskapsspridning om stadens mångfacetterade historia. Syftet är att utarbeta en metod för att skapa pluralistiska beskrivningar av samlingarna och öka sökbarhet i digitaliserat material

Projektledning, förvaltning och organisation

Projektet tilldelades 8 472 000 kronor i utlysningen Samlingarna och forskningen från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademin i 2016 års sökomgång.

Projektet förvaltas av Stadsmuseet i Stockholm
Projektledare: Rebecka Lennartsson, Stockholmia/Stadsmuseet i Stockholm
Projektadministratör: Karin Carlsson, Historiska institutionen, Stockholms universitet

Bekönade rum pågår mellan 2017 och 2020, och kommer bland annat att resultera i en antologi, ett antal artiklar, en mängd digitaliserat och kontextualiserat material och en liten vandringsutställning. Projektet avslutas med en konferens 2020.

Projektbeskrivning i korthet

I arkiv och samlingar finns ledtrådar till ett brokigt förflutet, okända för de flesta. Genom projektet ska samlingarnas potential tas till vara för att skapa en mångdimensionell historieförmedling om staden. Utgångpunkt för projektet är tre hinder för tillgång till kulturarvsintitutionernas samlingar:

  • Stora delar av samlingar och arkiv är inte digitaliserade
  • Sökbarheten för digitaliserat material är begränsad
  • Mångfaldsperspektiv saknas

Teknik och plattformar för tillgängliggörande är ofta relativt väl utvecklade. Vad som saknas är sammanhang som lyfter och länkar samman de många berättelser som föremål, dokument, fotografi, konst och ritningar bär på. Kulturarvsinstitutionernas uppdrag att bidra till en pluralistisk historiesyn och mångfald i kulturarvet är en synnerligen aktuell fråga. Trots det påtalas ofta brister. Tid, medel och nya arbetssätt krävs. Projektets syfte är att utveckla en metod som förenar antikvariers och forskares kunskap om samlingarna. Genom att länka samman stadens rum med ting, bilder och dokument som analyseras av forskare utifrån olika perspektiv, kan stadens mångfaldiga historia levandegöras genom digital teknik på nya sätt.

Vi samlar forskare och kulturarvsinstitutioner kring temat ”bekönade rum” för att utarbeta en metod som överbryggar glappet mellan forskning, digitalisering och virtuellt tillgängliggörande. 

Medverkande institutioner

Nordiska museet (NM)
Stockholms stadsarkiv (SSA)
Stadsmuseet i Stockholm (SSM)
Centrum för näringslivshistoria (CFN)
Stockholms universitet (SU)
Uppsala universitet (UU)
Stockholmskällan (SK)
Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek (ARAB).

Med utgångspunkt i urbana rums mångfacetterade historia skapas ett metodutvecklande samarbete mellan museer, arkiv och forskare. Genom att beforska, kontextualisera och digitalt sammanföra olika typer av källmaterial med anknytning till staden, vill vi öka samlingarnas sökbarhet och tillgänglighet för både forskare och allmänhet. Förmedling sker genom medverkande institutioners respektive plattformar och databasen Stockholmskällan.

Genusperspektiv på stadens rum

De rum som valts för delstudierna har både fysiska och mentala gränser och en distinkt genusprägel, men utmärks också av gränsöverskridanden i spänningsfälten mellan moderna dikotomier som offentligt och privat, arbete och fritid, smutsigt och rent, konsumtion och produktion. Vi vill undersöka dessa spänningsfält i följande delstudier:

  • Stadsköket, Karin Carlsson, Historiska institutionen, Stockholms universitet
  • Kaféet, Ulrika Torell, Nordiska museet
  • Bordellen, Rebecka Lennartsson, Stockholmia – forksning och förlag
  • Skyltfönstret, Orsi Husz, ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet och Klara Arnberg, ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet
  • Parken, Fia Sundevall, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Thomas Wimark, Humangeografiska institutionen, Stockholms universitet

Delstudierna har beröringspunkter både tematiskt och teoretiskt. Samtidigt representerar de urbana rum med olika funktion, laddning och karaktär. Det urbana köket, med sin historiskt sett tydliga genuskodning, speglar den privata sfären. Kökslösa stadslägenheter, borgarklassens separata köksregioner och miljonprogrammens lägenheter speglar olika berättelser av modernitet, klass och genus. När köket betraktas som ett rum för konsumtion skapas också kopplingar till de projekt som berör kafékultur och skyltfönster, där andra sidor av konsumtion analyseras i relation till urbanitet. Köksvägen var också porten till en maskulint laddad offentlighet, och innebar en passage till en klasskodad femininitet med koppling till gatan. Om köket i detta sammanhang representerar det privata rummet, representerar kaféet ett semi-privat hägn som i sin tur skapar en kontrast till gatans öppna rörlighet. Kaféet används här för att analysera hur tillträden och gränser för stadens invånare skapas. Ungkarlskaféer, schweizerier, damkaféer, tonårsfik och dagens kaféer med snabbservice utgör exempel på rum med olika kodning. Ett annat semi-privat rum är bordellen, som både befinner sig i marginalen och hjärtat av den urbana erfarenheten. Rummet utmanar, implicerar och förstärker gränserna för det urbana. I delstudien undersöks hur bordellen påverkar stadens rumslighet, gränsdragningar och mäns och kvinnors rätt till rörelse och rum. Den klassaspekt som synliggörs får en annan betydelse när skyltfönster och industriutställningar lyfts fram för att studera stadens konsumtionskultur. Genom att studera materiell och visuell utformning av skyltfönster och industriutställningar analyseras hur seendet formats utifrån genus och klass. Dessa rum skapades utifrån samma professionella kunskapsbas men hade olika könskodning. Här kom kvinnan att bli den föreställda konsumenten, medan mannen stod i centrum för entreprenörs- och företagarbegreppet. Villkoret för den kvinnliga konsumenten utgjorde också en gräns mot andra ”offentliga kvinnor”. Om skyltfönstret har fysiska gränser, kan parken ses som dess motsats. Till skillnad från många andra länder saknar den svenska parken ofta gränser i form av öppettider och regler. Först när osynliga praktiker uppmärksammas sätts parkens fria offentlighet ifråga och exkludering blir blottlagd. Denna delstudie kartlägger könsrelationer och icke-normativa sexuella praktiker i parker under 1900- och 2000-tal.

Projektgrupp

Projektgruppen är sammansatt av projektets forskare och representanter från alla anslutna kulturarvsinstitutioner. En referensgrupp sammanträder tre gånger, och består av följande:
Phil Hubbard, Prof. Urban studies, University of Kent, UK
Heiko Droste, Prof. Stads- och kommunhistoriska institutet, SU
Kathy Hauptman, Chef, Pedagogik och lärande, Historiska museet
Jens Rydström, Prof. Genusvet. inst, LU
Hans Öjmyr, Chef, Utställningsenheten, Stadsmuseet i Stockholm